Då har jag läst det fjärde bandet av Metalls historia. Det innebär att jag nu läst samtliga de fem band som getts ut. Vad jag förstått kommer det att ges ut ett sjätte band som ska spegla de sista åren som eget förbund fram till bildandet av IF Metall.
Detta är band är skrivet av Pär-Erik Back (skrev även det tredje bandet) och speglar perioden 1940 – 1956. Han speglar historien i tre delar: åren under avspärrning, den stora metallstrejken 1945 samt åren efter att kriget upphört.
Tiden då Sverige levde under avspärrning från omvärlden under det andra världskriget präglades till hög del av att politiken var inriktad på att förhindra krigsinflation. Avtalen präglades därför av måttliga löneökningar kompletterat av de mellan LO och SAF tecknade överenskommelserna om indexreglerade löneökningar. Trots dessa åtgärder innebar ändå tiden att lönerna urholkades över tid. Häri fanns en delförklaring till att det fanns grund för ett missnöje bland de fackliga medlemmarna inför avtalsrörelsen gällande 1945 års löner.
Den avtalskonferens som skulle besluta om förlängning av avtalet eller om att säga upp detsamma hade fått kommunistisk majoritet. Konferensen beslutade att säga upp avtalet och formulerade de avtalskrav som ställdes. Boken skildrar sedan händelserna som ledde fram till att strejk utbröt och hur den sedan avvecklades.
Tiden efter kriget blev en på flera sätt ganska bra tid för metallarbetarna. Den goda konjunkturen innebar tidvis ganska stora förbättringar i de avtal som slöts. Både löner och andra villkor förändrades på ett positivt sätt.
Boken bygger på de protokoll som skrevs under sammanträden med förbundsstyrelse, överstyrelse, kongress etc. Man möter en mångfald av personer och namn i text och bild. Det har väl inte varit någon lustfylld läsning detta. Boken är saklig i sin ton och därmed kanske litet tråkig. Men den ger ändå en bild av Metalls framväxt och de strategiska val man gjorde under denna tid.